Sverige står inför en gigantisk utbyggnad av elproduktion och elnät. I ett läge där alla energislag är nödvändiga för att hålla ner elpriserna och täcka ett omättligt behov av ny fossilfri energi i framtiden, syns politiken och branschen tona ner befintliga kärnkraftsproblem. I stället fokuserar man nästan uteslutande på ny kärnkraft.
Min fundering gäller allt fler uttalande från kärnkraftsförespråkare som saknar eller döljer faktagrund. Jag bemöter/ifrågasätter här några påståenden.
”Kärnkraft är stabil, pålitlig och planerbar”
Ett av huvudargumenten från förespråkare som kan bemötas med motsatsen efter senaste tidens problem i exempelvis Sverige, Finland och Frankrike. I ett tidigare inlägg beskrev jag senaste årens oplanerade längre stopp och produktionsneddragningar i Sverige som ger bilden av att branschen har problem och inte når utlovad energitillgänglighet 85-90 %, med höga elpriser som följd.
Aktuella upprepade oplanerade stopp och begränsningar i Oskarshamn, Forsmark och Finland bekräftar tyvärr bilden av en instabil, opålitlig och svårplanerbar bransch.
”Den tillgängliga kärnkraften v.34 i Sverige och Norden låg båda på 64 procent. I Sverige motsvarade detta en minskning med 9,2 procent jämfört med föregående vecka.”
Energimarknadsinspektionen redovisar löpande läget på elmarknaden i ett informativt veckobrev. Där följs bl a el- och utsläppsrättspriser, vattenmagasinens fyllnadsgrader i årsvisa grafer. Energitillgängligheten i Nordens kärnkraftverk redovisas veckovis, jämförs med föregående vecka men utan årsmedelvärden, som bättre beskriver tillförlitlighet och verklig långsiktig effektivitet.
Jag har svårt att förstå att årsvisa tillgängligheter inte redovisas. Är avsikten att tona ner sämre utfall och problem till gagn för kärnkraftsindustrin och för att inte riskera tilltron till ny kärnkraft?
Regeringen: ”Vi vill bygga minst tio nya reaktorer”
9 augusti pressmeddelade regeringen att minst 10 nya konventionella reaktorer behöver byggas. Energiforskare kritiserade utspelet pga. avsaknad av fakta eller analys. Utspelet drogs tillbaka och pressmeddelandet togs bort den 25 augusti.
Det är mycket illa om regeringens bedömningar och utspel saknar faktagrund. Att så pass lösvindigt ge målsättningar för gigantiska investeringar är direkt oansvarigt. Att det baseras på ett förmodat svenskt energibehov 2045 på 300TWh borde också analyseras noga, då signaler hörts om att ansökt energi- och effektbehov från elslukande företag ofta är tilltaget i överkant.
Uttalande och målsättningar om elbehov och produktionsteknik måste i högre grad baseras på analyser och fakta som skapar långsiktiga spelregler och överenskommelser.
